First we feast är ett intervjuformat där gästerna intervjuas över en portion kycklingvingar som successivt blir hetare och hetare. Normalt sett brukar gästerna äta sig genom hela portionen, men i detta avsnitt med DJ Khaled får vi se killen som aldrig ger upp, ge upp. Fast än han vägrar erkänna det... men face it. Han gav upp.

I vissa länder äter barn bara skräpmat och i vissa länder ärter barn bra mat och i vissa länder äter barn inte alls. Det hänger nog mer på vad föräldrarna har för matkultur än nationaltillhörigheten. 
I detta klipp får vi se en en liten flicka äta koreanska nudlar, som visserligen inte är starka men kanske ändå starkt för ett litet barn. Jag älskar detta klippet för hon påminner så mycket om mig... Du vet, när man äter skitstark mat så man nästan börjar gråta...sen äter lite till....brinner lite till...och sen äter lite till. För någonstans innerst inne vet vi redan från barnsben att vi måste visa maten, vem det är som bestämmer.
Enjoy!

Alla vi som gillar stark mat vet ju att smaklökarna vänjer sig med tiden. Det som en gång fick hjärtat att slå volter och pannan att svettas är idag inte alls lika dramatiskt. Vi utvecklar tolerans och det är väl det som ligger bakom jakten på ständigt hetare chili och chilisåser. 

Men det finns en sida som ingen snackar om. Den sidan som inte vänjer sig. För vi vet alla att fast än tungan, svalgen och munnen med tiden härdas, så påminns vi alla om hur ohärdade vi egentligen är när skiten ska ut. 
Då sitter vi där, med tårar i ögonen och ångest i bröstet.
- Varför Varför Varför gör jag så här mot mig själv? - tänker vi, medan det känns som skärvor av glödande glassplitter passerar vårt inre. 

Tänk på det nästa gång du ser någon äta något sjukt galet starkt och hålla masken. Tänk på att när ingen ser, där ingen ser, gråter alla. 

Klart man kan dö av chili! Man kan sätta den i halsen och kvävas till exempel. Men det är väl inte det som pushar vår nyfikenhet och det är inte det man undrar när man ställer frågan om chili är dödligt i för stora doser eller om man kan äta något så starkt att man dör på kuppen. 

Capsaicin är ett nervgift och i tillräckligt hög dos kan den döda. Enligt vad jag hittat på nätet skulle tillräckligt hög dos motsvara ett och ett halvt kilo spökpepparpulver i en sittning. 
Nu vet ju alla som varit i närheten av Bhut Jolokai att man dör långt innan dess, förmodligen genom att dränka sig själv, hoppa ut framför en bil eller om man sitter tillräckligt högt upp - kasta ut sig från fönstret. 

En 33 årig chaffis dog i England efter att ha tävlat med sin svåger om vem som kan koka den starkaste chiligrytan. Han hade tydligen kommit över lite spökpeppar och känt sig som en vinnare. Dagen efter la hjärtat dock av och jag antar att känslan av vinst ebbade ut i samband med att livet lämnade honom. 
I Australien dog en äldre man efter att ha utbrustit "Fan vad stark denna pajen är!". Det inträffade på hans lokala pub i Queensland. 
Sen har vi 10 miljoner fall av folk som fått i sig något starkt och på fullaste allvar trott att de ska dö. Vi har alla varit där. Vi ska leka macho och spela coola och sen, bara sekunder efter akten så känner vi att vi vill skicka en sista hälsning till mamma och berättar för folket runt om kring var man lagt sitt testamente, påminner om att radera sökhistoriken och pussa våra barn ifrån oss. Men allt det där är en subjektiv känsla som har mer att göra med att det bor en liten mes inne i var och en av oss och mindre att göra med att vi är på väg att dö. 
De ovannämnda chilirelaterade missödena är tragiska men faktum kvarstår att de sannolikt inte har med hettan och antalet SHU att göra över huvud taget. 

Jag rundar av med en video på en snubbe som tror han håller på att dö efter att smakat på spökpeppar.

Jag antar att du, precis som jag, gillar starkt. Att du, precis som jag har experimenterat med diverse chilisorter genom åren och att du, precis som jag, får en oerhörd köplust varje gång man ser en ny sås med en ny spännande etikett. 

Det är dessa känslor som ligger bakom starksås.se. 
När mat från hela världen gjort sig hemma i det svenska köket, är det väl i sin ordning att även chilisås från hela världen gör sig hemma här. 

• Jag hoppas att jag finner tiden att utveckla denna sidan till det forum och nav för chilisås-älskande människor som jag tänker mig och som vi alla förtjänar, men jag vet att jag kommer behöva hjälp i detta. Jag kommer behöva utvecklare, moderatorer och chilisås fanatiker. 
• Jag kommer behöva lingvister som hjälper oss reda ut vad som är skillnaden mellan starksås, chilisås, hotsauce och gift.
• Jag kommer behöva filosofer som förklarar varför i hela fridens namn vi fortsätter jakten på något starkare, när vi redan hittat var vår egen personliga gräns går och passerat den flera gånger under livets gång.
• Jag behöver närstående som berättar om smärtan av att sova bredvid någon som svettas ut chilisås och hur de hanterar de svidande ögonen och varför i hela fridens namn de inte lämnar en.
• Jag behöver och ser fram emot alla vars mödrar och fäder lurade i dom något alldeles för starkt när de var alldeles för små. 

Ja, ni fattar. 
Detta är alltså startskottet för starksås.se
Vill du vara med på denna resan så skriv en kommentar och "let's get this show on the road!"